Cannabis är namnet på en grupp hampväxter som hasch och marijuana kommer ifrån. Växterna innehåller ämnet THC (tetrahydrocannabinol) som ger upphov till ruset. Oftast röks det i speciella pipor eller handrullade cigaretter.
Så här påverkas kroppen Cannabisruset gör att man till en början känner sig avslappnad och pratar och skrattar mer än vanligt. Tidsupplevelsen förändras; ett par minuter kan verka som timmar eller tvärtom. Senare blir man ofta tyst, fundersam och sömnig.
De kroppsliga tecknen på ett cannabisrus är att hjärtat slår snabbare och ögonvitorna blir rödaktiga. Man blir torr i munnen och halsen och känner sig ofta hungrig eller sugen på sötsaker.
De vanligaste negativa effekterna av ruset är ångest, olust, panikkänslor och förföljelsemani.
Ruset är i regel över på 2-3 timmar. Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatta upp till ett par dagar.
När cannabisruset är borta finns fortfarande cannabinoiden THC kvar i kroppen. Den är fettlöslig och kan lagras i kroppens fettvävnad i tre till fyra veckor. På så sätt påverkas nervsystemet under lång tid.
Om man använder cannabis regelbundet ökar toleransen - man behöver mer av drogen för samma effekt - och man kan bli beroende.
Kroppen - och framför allt hjärnan - kan påverkas på många sätt av långvarigt cannabismissbruk.
Det här är några exempel:
Missbruk försämrar förmågan att använda hjärnan och att reflektera över sig själv. Det gör att psyket utvecklas långsammare och för känsliga människor finns risken för psykisk sjukdom. Hos tonåringar kan den psykiska mognaden och den viktiga frigörelseprocessen gå långsammare och försenas vilket anses vara farligare än de fysiska skadorna.
Korttidsminnet och förmågan till logiskt tänkande blir sämre.
Hormonbalansen kan påverkas hos både män och kvinnor (för ungdomar kan det innebära att kroppen inte utvecklas normalt).
Ökad risk för lungcancer, kronisk bronkit och andra lungsjukdomar. Cannabis innehåller minst 50 procent mer tjära än vanlig tobak.
Tolerans och beroende Om man använder cannabis regelbundet ökar toleransen och man behöver högre doser för samma effekt. Cannabisbruk kan leda till beroende. Det fysiska beroendet är inte lika stort som det psykiska beroendet. För den som är psykiskt beroende blir drogen viktig i tankar, känslor och aktiviteter.
Cannabis och lagen Cannabis är narkotikaklassat. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare.
Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år.
De här läkemedlen tillhör gruppen lugnande medel och sömnmedel och är narkotikaklassade. De är ångestdämpande, lugnande och muskelavslappnande och används mot oro och ångest samt mot sömnsvårigheter. De skrivs ut av läkare och kan inte köpas utan recept på apoteket. Då effekterna påminner om alkoholens är de attraktiva som missbruksmedel. De används ofta vid så kallat blandmissbruk tillsammans med annan narkotika eller alkohol.
Exempel på vanliga bensodiazepiner är Sobril, Stesolid, Mogadon och Temesta. Rohypnol, som numera är förbjudet i Sverige, tillhör också denna grupp.
Beroende Bensodiazepiner är beroendeframkallande. Ett tecken på att man blivit beroende är att man får abstinens när man inte tar medicinen. Det finns många symptom på Bensodiazepinabstinens - d v s när kroppen känner suget efter drogen. Här är några exempel: Ångest, sömnstörningar, nedstämdhet, rastlöshet, huvudvärk, svettningar, illamående, aptitlöshet, minnesstörningar och koncentrationssvårigheter.
Anabola androgena steroider, AAS, kallas ofta bara för anabola steroider. AAS är syntetiskt framställt testosteron (manligt könshormon). Steroiderna har utvecklats för att ge anabola (proteinuppbyggande) effekter med så liten androgen (förmanligande) effekt som möjligt.
Inom sjukvården använder man sällan AAS. Det är framför allt vid underfunktion av manliga hormoner, vid svåra blodsjukdomar och vid svår benskörhet hos äldre kvinnor. I stället har det blivit dopningen som står för den största delen av konsumtionen.
Steroiderna tas i tablettform, som injektionspreparat, plåster eller som droppar.
Så här påverkas kroppen Den som använder AAS får snabbt en ökad muskelmassa och går upp i vikt. Kroppen ser bullig och uppblåst ut på grund av vätskeansamling i musklerna. Ansiktet blir svullet.
Är man i tonåren, och inte färdigutvecklad, kan man stanna i växten. En vanlig biverkning för män är att bröstkörtlarna växer. Det är ofta smärtsamt och går sällan tillbaka av sig självt, utan måste opereras. AAS kan också göra att testiklarna tillbakabildas, så att den normala spermieproduktion eller könsdriften inte kommer tillbaka. Prostatakörteln kan bli både inflammerad och förstorad, vilket kan leda till svårigheter att kissa, potensproblem och cancer.
Kvinnor kan råka ut för att kroppen blir maskulin de kan få basröst, skäggväxt och hårväxt på magen. Clitoris kan förstoras och menstruationen rubbas. Om kvinnan använder AAS under graviditeten finns en risk att barnet att föds missbildat.
Här är några andra exempel på hur kroppen kan påverkas:
Psyket Vredesutbrott och aggressivt beteende är vanligt hos AAS-missbrukare. Beteendet skrämmer och skadar ofta både omgivningen och dem själva. Under och efter perioder av missbruk drabbas personen ofta av nedstämdhet, depression, ångest, oro och sömnstörningar.
Levern och hjärtat Levern påverkas hos alla som tar AAS. Långvarigt kan ge blodcystor i levern. Båda ofarliga och dödliga tumörer kan också finnas i levern. Förändrade blodfettvärden kan, genom kalkavlagringar i blodkärlen leda till hjärtinfarkt och slaganfall (stroke).
Akne AAS kan ge svårartad akne eller förvärra redan existerande akne.
Dopning och lagen Sedan den 1 juli 1992 finns en speciell lag, Lag (1991:1996) om förbud mot vissa dopningsmedel.
Lagen gäller för: 1. Syntetiska anabola steroider, AAS. 2.Testosteron och dess derivat. 3. Tillväxthormon. 4. Kemiska substanser som ökar produktion och frigörelse av testosteron och dess derivat eller av tillväxthormon.
Enligt lagen är det förbjudet att föra in preparaten i landet, överlåta dem till andra, förvärva dem i överlåtelsesyfte, tillverka dem, sälja dem, inneha och använda dem (undantag gäller om preparatet används för medicinskt eller vetenskapligt ändamål). Den som bryter mot lagen straffas med böter eller fängelse upp till fyra år.
Länkar Dopingjourenär en rikstäckande telefonrådgivning dit Du kan ringa anonymt med dina frågor om dopning. Läs mer på www.dopingjouren.nu.
Idrottens dopningsregler
Enligt idrottens regler riskerar den som blir fälld för dopning att bli avstängd från all tävlingsverksamhet upp till två år. Läs mer på www.rf.se.
Ecstasytabletter
Adam, E, MDMA, XTC
Ecstasy är ett centralstimulerande preparat som liknar amfetamin och den hallucinogena drogen mescalin.
Ecstasy är oftast tabletter. När man har analyserat ecstasytabletter i Sverige har det ofta visat sig att de i själva verket innehållit en blandning av amfetamin och olika varianter av ecstasy. I början av 70-talet användes ecstasy som ett hjälpmedel i psykoterapi i USA. Efter några år började ungdomar använda det som festdrog. Ecstasy förbjöds i England 1977 och i USA 1985 på grund av mycket svåra biverkningar t ex rubbningar i hjärtrytmen, andningssvårigheter och krampanfall.
Effekten av en drog beror bland annat på hur mycket man tar av drogen, hur van man är vid den och hur man tar den. Effekten av ecstasy kan vara allt från ett svagt rus till akuta förgiftningssymptom.
Så här påverkas kroppen Den vanligaste upplevelsen av ecstasy sägs vara att man får en positiv känsla till allt och alla. Men både hjärnan, hjärtat och andra organ påverkas negativt. Ungefär en halvtimme efter det att man tagit drogen kommer ruset som är som starkast efter 1-11/2 timme och avtar efter 3-31/2 timmar.
Exempel på korttidseffekter är: Psykisk överstimulering som följs av trötthet, sömnsvårigheter, depression, ångest och tillfälliga psykoser.
Vidgade pupiller, muntorrhet, darrningar, svettningar och kramp, särskilt i käkarna. Kroppstemperaturen stiger vilket kan orsaka kollapser, värmeslag och dödsfall.
Vid högre doser kan man få hjärtklappning och högt blodtryck. Det finns också rapporter om mycket allvarliga tillstånd med hög feber, blödningar och njursvikt. Man kan också få hallucinationer; man ser och hör på ett annat sätt än man brukar göra. Ansikten och kända föremål förvrids och får konstiga och skrämmande proportioner, lysande föremål verkar röra sig framför en o s v.
Flera av effekterna kan finnas kvar under lång tid hos dem som missbrukar ecstasy, eftersom ecstasymissbruk stör hjärnans signalsubstanssystem.
Tolerans och beroende Det är inte ovanligt att den som använder ecstasy ofta måste ta större doser efter ett tag för att få samma effekt som tidigare. Så småningom blir ruset inte så starkt, och kan till och med ge negativa känslor. Det beror troligen på att drogen bränner ut hjärnans system för serotonin, som är en viktig signalsubstans. Den har stor betydelse för hur man känner sig underskott på serotonin kan göra att man blir deprimerad.
Ecstasy och lagen Ecstasy är narkotikaklassat. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha narkotika. Det är förbjudet att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare.
Heroin
Brown sugar, Fentanyl, Horse, Opiater, Opium, Smirre, Taismack
Opium är intorkad mjölksaft, råopium, från frökapslarna på opievallmon. Av det tillverkar man morfin, heroin och kodein. Opiater har länge använts både som läkemedel och berusningsmedel
I slutet av 1800-talet började man använda heroin för att bota morfinmissbruk. Det var en dålig idé. Heroin visade sig vara ett bättre smärtstillande medel och en bättre hostmedicin än morfin, men skapade också ett större beroende. Sedan dess har heroin varit det vanligaste missbruksmedlet av opiaterna.
Metadon är en syntetisk drog, som är släkt med opiater. Den har tagits fram som smärtstillande medel, men används främst som ersättsningsmedel för heroin för den som inte klarar av att sluta använda det. Metadon kan också missbrukas och leda till beroende.
Opium är mörkbruna stycken eller pulver, som röks eller äts. Heroin är oftast ett vitt eller brunaktigt pulver som löses i vatten för injicering, röks eller sniffas.
Opiater är viktiga läkemedel i modern sjukvård. De används bl a mot svår smärta och i de sista stadierna av dödlig cancer eller annan svår sjukdom. Det är ovanligt att de som får opiater i vården blir beroende. Så här påverkas kroppen Effekten av en drog beror bland annat på hur van man är vid drogen, hur mycket man tar och på vilket sätt.
Att pupillerna drar ihop sig är ett typiskt tecken hos den som tagit opiater. Vid högre doser känner personen sig varm, och ben och armar blir tunga och munnen torr. Man domnar bort och hamnar i ett omväxlande vaket och dåsigt tillstånd, där omvärlden glöms bort.
Opiater försämrar andningsförmågan och kan leda till hjärtstillestånd, och till och med dödsfall. Den som missbrukar alkohol, sömnmedel eller andra droger samtidigt kan råka ut för att en "ofarlig" dos plötsligt är en dödlig överdos.
En stor riskfaktor är själva injiceringstekniken. Många heroinmissbrukare har smittats med gulsot och HIV för att de har delat sprutor med andra missbrukare. Den som injicerar på fel sätt kan råka ut för infektioner i hjärtvävnaden, leversjukdomar och stelkramp. Det är inte ovanligt att missbrukaren låter bli att behandla många kroppsliga symptom, som tandvärk, inflammationer och infektioner eftersom heroinets smärtstillande effekter döljer andra smärtor.
Missbruk kan leda till depressioner, som i sin tur leder till självmord. Det är en vanlig dödsorsak för dem som varit heroinmissbrukare länge.
Beroende och tolerans Opiatmissbruk leder till både fysiskt som psykiskt beroende. Vid fysiskt beroende har kroppen anpassat sig till drogen, och man får abstinenssymptom om man slutar använda den. Psykiskt beroende är när drogen blir det viktigaste i en persons tankar och känslor och det därför blir svårt att sluta.
Använder man opiater regelbundet ökar toleransen snabbt, och det behövs större doser för samma effekt.
Opiater och lagen Opiaterna är narkotikaklassade. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvudtaget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare. Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år.
Kokain
Coke, Cox, Koks, Kola, Snö, Speed, Tjack, Vaket
Amfetamin tillverkas på kemisk väg, medan kokain framställs från kokabuskens blad. Amfetamin intas oftast som tabletter eller kapslar, men förekommer också som pulver som sniffas eller löses i vätska och injiceras. Kokain sniffas oftast eftersom det vanligen förekommer i pulverform. Pulvret kan också lösas upp och injiceras.
Crack är en speciell form av kokain som intas genom rökning.
Så här påverkas kroppen
Amfetamin och kokain påverkar hela centrala nervsystemet. Mindre doser kan ge känslor av ökad energi, vakenhet och medvetenhet. Hungerkänslorna kan försvinna och blodtrycket stiga. Dessutom kan hjärtat slå fortare och andningen bli snabbare. Kokainruset varar i upp till 40 minuter, medan amfetaminruset varar i flera timmar.
Av större doser amfetamin och kokain kan man få feber, svettningar, huvudvärk, otydlig syn och yrsel. Precis som vid mindre doser kan hjärtat börja slå fortare och andningen bli snabbare. Om doserna är mycket stora kan hjärtverksamheten bli mycket snabb och oregelbunden, man kan börja darra och få svårt med koordinationen, och till slut kan det bli en kollaps. I värsta fall leder stora doser till döden.
De positiva känslor man kan få vid en kort tids användning av amfetamin och kokain försvinner efter några dagars eller veckors missbruk, och i stället får man abstinensproblem och utmattningskänslor.
Eftersom amfetamin och kokain tar bort hungerkänslorna leder långvarigt missbruk ofta till minskad vikt och sjukdomar som beror på vitaminbrist och undernäring. Balanssinnet och kroppsrörelserna kan också påverkas, så att gången blir svajig och rörelserna ryckiga.
De som har missbrukat amfetamin och kokain länge drabbas av rastlöshet, retlighet, sömnlöshet, misstänksamhet, delirium, hallucinationer och vanföreställningar.
Typiska tecken vid kronisk kokainsniffning är tjock hals och rinnande näsa, eksem runt näsborrarna och hål i nässkiljeväggen. För den som regelbundet injicerar kokain och amfetamin ökar risken för både överdosering och infektioner, som beror på dålig injiceringsteknik och orena tillbehör.
Lagstiftning Amfetamin och kokain är narkotikaklassade. Det är olagligt att använda, köpa, eller överhuvud taget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut, eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare.
Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfall maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år.
GHB
Gammahydroxybutyrat, Gobbe
GHB betyder gammahydroxibutyrat eller gammahydroxismörsyra och förekommer naturligt i de flesta vävnader i kroppen.
GHB är från början ett narkosmedel med lugnande egenskaper. Det påverkar både sömn och vakenhet, och känslor som aggressivitet och sexualitet.
Det GHB som används för missbruk kan vara egentillverkat, köpt från annat land eller på Internet. GHB är en klar, lite simmig och luktfri vätska med salt smak. Den olagliga tillverkningen misslyckas ibland, och då får vätskan en stickande lukt och frän smak. Den kan då också vara frätande. De som missbrukar preparatet förvarar oftast GHB i PET-flaskor.
Så här påverkas kroppen GHB tas snabbt upp i kroppen, och rusupplevelsen påminner om ett svagt alkoholrus. Effekten beror på hur mycket man tar, och kan variera från avslappning och upprymdhet till sömn, muskelspasmer och medvetslöshet.
Om dosen är stor, och framförallt om den tas samtidigt med andra droger som alkohol, kommer så småningom flera negativa verkningar illamående, kräkning, allvarliga andningsbesvär, krampanfall och koma. På Internet kan man hitta rekommendationer om doser på 50 mg/kg kroppsvikt det är farligt nära de doser som man får vid narkos (60-90 mg per kg kroppsvikt).
Det kan hända att den som plötsligt vaknar upp ur ett djupt GHB-rus drabbas av panik och blir aggressiv och farlig för sin omgivning. Minnesluckor är vanliga. Det finns också rapporter om att GHB tillsammans med t ex alkohol har lett till dödsfall.
Det finns inget motgift till GHB, eftersom det tas upp så snabbt av kroppens vävnader.
Det är lätt att se om en person har druckit för mycket, men det går inte att upptäcka GHB-missbruk bara genom utseendet och beteendet.
Kroppsbyggare har använt GHB för att de har hoppats att preparatet, genom att frigöra tillväxthormon, ska ge dem ökad muskelmassa. Men det är inte troligt att det kan bli så, och det är inte heller vetenskapligt bekräftat.
Missbruk av GHB kan ge upphov till både fysiskt och psykiskt beroende. Personer som missbrukar GHB har uppgett att de får abstinensbesvär om de försöker sluta.
GHB och lagen GHB är klassad som läkemedel, men har också klassificerats som narkotika fr.o.m. februari 2000. Detta innebär att all icke medicinsk befattning med GHB, inkluderande eget bruk, är straffbart.
LSD, meskalin, psilocybin och PCP är narkotika som kallas hallucinogener. De ger speciella effekter som liknar en del psykotiska fenomen. De förvrider sinnesintrycken och framkallar hallucinationer; upplevelser som känns verkliga men inte är det.
Hallucinogener brukar delas in i två huvudgrupper:
Naturliga, från svampar och andra växter. De vanligaste är meskalin, från Peyote-kaktusen, och psilocybin från svampar.
Syntetiska, som är tillverkade i laboratorium. De vanligaste är LSD, DOM, MDA och PCP - som ofta kallas angel dust eller ängladamm.
LSD förekommer som små microtabletter eller på små läskpappersbitar med tryckta motiv, ofta i starka färger. PCP är ett vattenlösligt, vitt pulver som är kemiskt framställt.
LSD och PCP får effekter redan i mycket små doser och kan leda till psykisk förvirring. Preparaten har kraftiga effekter på psyket. Det är riskabelt att experimentera med hallucinogena droger, framför allt om man har ett känsligt psyke. Hjärnan påverkas av LSD så att tanke- och uppfattningsförmågan förändras.
Så här påverkas kroppen En dos LSD som sväljs tar kroppen upp inom fem minuter. Den psykiska effekten kommer snabbt, efter 30-90 minuter, och varar i 8-12 timmar. Hörsel, smak, lukt och känsel förstärks. Man tror att man kan se ljud, höra färger och känna lukten av ljud. Missbrukaren förlorar sin självuppfattning och får en känsla av upplösningstillstånd.
Vanliga fysiska symptom är förstorade pupiller, illamående, rodnad, höjt blodtryck och ökad hjärtverksamhet, darrningar, svaghet, yrsel och frossbrytningar. Det tar minst 3-4 dagar att återhämta sig helt.
Långvarigt bruk av LSD leder framförallt till psykoser, svåra depressioner och förändrad uppfattningsförmåga. Efter en LSD-psykos kan missbrukaren få en svår depression med självmordsrisk.
Många hallucinogena droger har effekter, som man inte räknar med. Flash-backs, eller återtrippar, kan komma oväntat, utan att missbrukaren tagit drogen. LSD-effekten, till exempel, är ofta negativ, och kan innehålla skräckbilder av verkligheten och ge ångest och panik.
Lagstiftning LSD, PCP, meskalin och psilocybin är narkotikaklassade. Det är olagligt att köpa, använda eller överhuvud taget inneha narkotika, att sälja, byta, låna ut eller ge bort narkotika som gåva. Det är också olagligt att odla eller framställa narkotika på något annat sätt. Narkotika får inte förpackas, transporteras eller förvaras. Man får inte heller förmedla kontakt mellan köpare och säljare eller hjälpa till att föra över betalning mellan köpare och säljare.
Straffet för narkotikabrott sätts efter hur allvarligt brottet är. Vid ringa narkotikabrott kan domstolen döma till böter eller fängelse i högst sex månader. Vid mer allvarliga brott döms alltid till fängelse, i normalfallet till maximalt tre år. Om brottet anses grovt, blir domen fängelse i lägst två och högst tio år.
